sweitcherosten

För varje manga man läserut lämnas ett stort tomt hål kvar. Man tycker att jag borde vant mig vid smärtan vid det här laget, känslan av tomhet och ensamhet... Något possitivt är att känslan späds ut efter ett tag.
Men hålen finns alltid kvar. Det är konstigt att jag inte ser ut som en Sweitsher ost vid det här laget.

Däför vill jag bara säga: Love mode, saknar dig men snart kommer jag börja läsa om dig <3

Och: Skip beat R.I.P. Jag saknar dig enormt just nu, men jag måste vänta några år innan jag kan läsa den efterlängtade 28:e boken...

* snyft* nu lite skip beat bilder. Det här blir en hyllning till Ren Tsuruga <3 ( hoppas Kyoko väljer dig)
                                     Och Shoo Fuwa <3

OBS!! bilderna är tagna slumpvist ur serien och har INGET sammanhang med varandra. Observera också att skip beat är en drama kärleks komedi <3